Skip to main content
Den beroendeframkallande podden om livets nödvändigheter.

Säg Libertas och det är inte många som kopplar namnet till vin. Räkna istället upp Allesverloren, ALTO, Fleur du Cap, Nederburg, Plaisir de Merle, Pongrácz och Zonnebloem, och de kommer nicka igenkännande. Alla dessa vinvarumärken ingår i Libertas och finns på Systembolagets hyllor.

Libertas producerar cirka 12 miljoner liter vin om året, varav hälften säljs på hemmamarknaden. Övriga Afrika köper 10 % och resten fördelas mellan Sverige, Tyskland, Holland och Asien. Företaget äger åtta egna vingårdar. Utöver det har de långtidskontrakt med bönder i olika regioner. Totalt jobbar de med 34 olika druvor, bland annat medelhavssorter som trivs mycket bra i Sydafrika. Miljötänket är genomgående och målet är att lämna jorden i bättre skick än när den togs i bruk.

En regnig höstkväll träffar jag det sydafrikanska solskenet Niel Groenewald, vinmakare på Libertas och mer eller mindre inblandad i produktionen av alla varumärken. Vi ska prova ett par viner från Fleur du Cap-serien.

När jag provat första vinet, Fleur du Cap Series Privée Sauvignon Blanc, nr 74927, 129 kr/750 ml, skrattar Neil åt min förvånade min. Detta hade jag inte väntat mig av en sydafrikansk sauvignon blanc.
– Syran får vinet att dansa på tungan, säger han och jag kan bara instämma.
Visst, det är Nya Världen-toner men på ett balanserat och snyggt sätt, långt ifrån det bombastiska som brukar känneteckna länderna utanför Europa.

Efter det får jag prova Fleur du Cap Essence du Cap Pinotage, nr 3108, 95 kr/750 ml.
De omisskänneliga pinotagetonerna finns där men precis som i föregående vin, en överraskande fruktig friskhet. Detta vin kommer jag definitivt testa till olika rätter framöver. När jag nämner att pinotage haft en mindre bra klang tidigare, instämmer Neil.
– Det är först nu vi börjar få ett hum om vad som går att göra med druvan och hur.
Jag håller återigen med och vi fortsätter surra om vinmakeri och lätthanterliga, respektive knepiga druvor.

Neil om…

…hur han blev vinmakare
– Det blev jag av en slump. Jag började studera agrikultur 1993, och gjorde en specialstudie om önologi. Där och då fick jag upp ögonen för vinmakeri, önologi. Egentligen ville jag bli kemiingenjör. Men så började jag på Boschendal och har 27 årgångar under bältet nu.

…största skillnaden idag mot när han började i branschen
– Allt är mer internationellt. Vinmakare reser världen runt och lär sig nya tekniker, terroirer, druvor, byter erfarenheter, etc. En suverän utveckling.

…om att försöka härma en vinstil
– Det går aldrig att kopiera. Imitera, ja, men inte kopiera.

…den enklaste druvan att jobba med
– Chenin blanc, det är en ärlig druva som inte kräver mycket arbete i källaren.

…och den knepigaste
– Merlot, helt klart. Det finns knappt några lägen där den trivs.

…sin bästa årgång
– 2015, det var en ”Guldlocks”-årgång, med perfekt väder, varken för lite eller för mycket av något, bara perfekt balans.

…om konsekvenserna av klimatförändringen
– Vattenbristen har blivit ett stort problem. Nu får vi mer regn på sommaren. De druvor som mognar tidigt blir bra kvalitetsmässigt, de som mognar sent blir däremot inte lika bra.

…om ekfat
– Ekfat ska, och bör, ge inramning och stöd, inte mer än så. Det ska inte ta över.

…om att vara vinmakare
– Det är inte ett jobb, det är en livsstil!