Skip to main content
Den beroendeframkallande podden om livets nödvändigheter.

Vi kör vidare med mindre kända druvor, idag provar vi tre endruvsviner som är gjorda till
100 % på de gröna druvorna arinto des açores, macabeo och furmint!

Kunskapen om och intresset för mer ovanliga och sällsynta druvsorter har ökat nästan lavinartat under det senaste decenniet, vilket är mycket skoj att se. Fler och fler vinmakare letar upp gamla sorter och stockar som var vanliga förrförra seklet. Det finns en hel del kvar som tur är, men det mesta rycktes tyvärr bort när de internationella druvorna tog över vinscenen med storm. Dessa nygamla druvor får revansch nu och börjar bli vanligare och vanligare i välsorterade vinbarer och krogar med koll.

Arinto dos açores
Denna portuguisiska druva odlas lite varstans i landet och går därmed under ett gäng olika namn; arinto cachudo, arinto miudo, arinto do Dão, arinto galego, etc. I Vinho Verde kallas den pederná. Orsaken till att druvan är så poppis är dess egenskap att behålla hög syra trots att det varma portuguisiska klimatet. Vinerna får fin friskhet och ofta toner av citrusfrukter.

Det vin jag verkligen rekommenderar att prova är gjort på arinto dos Açores, alltså arinto från Azorerna, den portuguisiska ögrupp som ligger mellan Afrika och Amerika.
Under kolonisationen av Amerika behövde skeppen fylla på med färsk mat och dryck innan de korsade Atlantenoch det gjorde man på Azorerna.

På så sätt blev ögruppen en smältdegel av europeiska influenser och druvor som fastlänningarna hade med sig. Öarnas årliga vinproduktion låg på runt 10 miljoner liter fram tills dess att först mjöldagg och därefter vinlusen (1853) tog sig in på vinodlingarna och ödelade i princip allt.

Idag är vinproduktionen på väg upp igen, mycket tack vare passionerade vinmakare som killarna bakom Azores Wine Company, som skapat Arinto dos Açores, nr 95784, 229 kr/750 ml.

Fun fact: Fram till mitten av 1800-talet blomstrade Azorernas vinindustri med råge och vin från öarna exporterades till både Nord- och Sydamerika. I Brasilien rekommenderade läkare det som medicin.

Macabeo
Föredrar du blommiga vita viner är denna druva ett säkert kort. Första gången jag provade ett vin gjort på 100 % macabeo var det som att dyka ner i en midsommarnattsdröm och omslutas av sommardofter som gullregn och ängsblomster efter ett lätt regn. Underbart!

Macabeo skördas ofta tidigt för att behålla syrligheten som balanserar de snudd på bombastiskt blommiga tonerna. Precis som många andra druvor går den under andra, ibland liknande namn; i norra Spanien kallas druvan ”maccabéo”, i Rioja går den under namnet ”viura” och i franska Languedoc-Roussillon ”maccabeu”.

Mas de Mancuso, nr 92798, 299 kr/750 ml, är från spanska DO Cariñena (ICKE att förväxla med druvan med samma namn!) ett ursprungsskyddat område i Aragón, nordöstra Spanien.
Vinet är blommigt och oklanderligt, såpass att jag som vanligtvis undviker blommiga vita viner blivit mycket förtjust.

Fun fact: Macabeo är en av de tre klassiska druvorna som används för att göra cava i Katalonien, tillsammans med xarel-lo och parrellada.

Furmint
Tredje och sista druvan jag presenterar idag är furmint. Den är mest känd som en av kvalitetsdruvorna (de övriga är hárslevelü och ibland muskat) i världens förmodligen mest kända söta viner: ungerska Tokaji.

Furmint har suverän syrlighet som balanserar botrytsötman i just tokajerna. Under kommunisttiden tog man inte hand om furmintodlingarna men idag har druvans anseende återupprättats med råge och det görs fantastiskt friska, torra, fruktiga och välbalanserande viner av den.

Furmint Condition, nr 33803, 284 kr/750 ml, görs på Bäst, förlåt, Västkusten på det urbana vineriet Wine Mechanics. Druvorna fraktas dit från centrala Europa och vinifieras i Göteborg. Resultatet är bland annat denna ypperliga furmint.

Fun fact: Det påstås att det är samma druva som går under namnen pošip i Kroatien, sipon i Slovenien och grasa i Rumänien.

Hoppas detta inspirerat till våga välja andra druvor än de vanligast förekommande och därmed nya, spännande vinupplevelser. Skål!