Vad gör Dos Gardenias om dagarna egentligen?

Trogna läsare och lyssnare har säkert undrat vad tusan det blivit av Dos Gardenias! Varför uppdaterar vi inte lika ofta som tidigare? De arma själar som inte har förmånen att följa oss på våra privata SoMe-konton, där vi vintipsar lite mer informellt, har med tunga hjärtan börjat dricka sockerstinna hittepåviner – i brist på lämplig vägledning! Men misströsta icke, Dos Gardenias storartade återkomst är runt hörnet. En ”regressus maximus” lite värdigare än Karl XIIs återtåg från Poltava.

Men för att anknyta till den klickvänliga rubriken, vad gör vi om dagarna egentligen? Under hösten har Gardeniorna suttit med i olika jurys, Amalia för Lily Bollinger Award och Carlos för Matbloggspriset.

Vi gör även redaktionella uppdrag åt alla möjliga håll och kanter, Amalia för ett gäng tjusiga blanka magasin och Carlos för en stor vinimportör. Amalia kör sina uppskattade vinprovningar för högdjuren i näringslivet medan Carlos sätter vinlistor för privata middagar med inhyrda tjusiga kockar – när han inte spelar skivor på Stockholms innekrogar på kvällarna. Dessutom har Carlos precis fotograferat en stor kampanj för en välkänd resebyrå, där resultatet från de baleariska äventyren pryder helsidor i morgontidningarna.

Detta har tagit så pass mycket tid i anspråk att vi helt enkelt inte hunnit uppdatera i samma tempo som tidigare. Som grädde på moset så håller vi på att bygga om vår sajt, som tyvärr/med glädje vuxit sig större än förväntat. Så håll ut! Vi är snart tillbaka. Vassare. Snyggare. Elegantare.

Fun Fact: Alla snackar om Karl XII som krigarkungen i allmänhet och hans nedriga förlust mot ryssarna i Poltava (nuvarande Ukraina) 1709 i synnerhet. Vi Gardenias vill slå ett slag för gourmetkungen! Ty det är välkänt att han introducerade kåldolmarna i Svea Rike.

Hur gick det till? Kalle 12 ville ge igen på ryssarna genom att öppna en front från det Osmanska riket (nuvarande Turkiet). Kungen blev polare med diverse sultaner och fick bosätta sig i Bender (jepp, kalabaliken i Bender är en helt annan historia).

Förutom tips i modern krigsföring blev vår kung förtjust i turkarnas dolmades. Väl hemma i Sverige fanns ju givetvis inga vinblad att tillgå så det blev kålblad istället. Även köfte var en populär rätt bland de svenska soldaterna. Det gör att vissa historiker även tillskriver kungen äran för våra svenska köttbullar… Men se, den hädiska tanken måste sjunka in lite extra… Salúd!