Dos Gardenias träffar vinmakerskan Andrea Leon, Lapostolle, inför dagens lansering

Idag tisdag 2 mars klockan 10.00, släpps en av de dyraste chilenska vinerna på den svenska marknaden; Clos Apalta Lapostolle Wines 2017, nr 95483, 1 259 kr/750 ml, på Systembolaget. Gissa om jag kommer hänga på låset för att komma över en av de 60 flaskor som släpps av detta fantastiska, carmenèrebaserade vin!

Samma tid släpps också det perfekta vårvintervinet Lapostolle Cuvée Alexandre Syrah 2018, nr 93235, 179 kr/750 ml, en kryddig och mineralig syrah med förförisk doft.

Inför dagen fick jag en pratstund med vinmakerskan Andrea Leon, som tog sig tid att surra via Zoom, trots att hon har fullt upp med årets vinskörd.

Hola Andrea! Hur hamnade du i vinvärlden?
– Jag älskar att äta och dricka! Vin och mat har alltid funnits där, jag gillar att laga mat och dricka passande viner till. Min farfar hade en fantastisk vinsamling och han lärde mig hur vin kan vara.

Jag har också alltid älskat att vara ute på landet och velat arbeta med något relaterat till det så jag studerade på jordbruksuniversitetet och funderade på att kanske bli veterinär. Men så valde jag några vinrelaterade kurser på universitetet och fastnade.

Vilka är de största skillnaderna mellan då du började arbeta i vinvärlden och nu, vad tycker du har förändrats mest?
– När jag tog examen 1999 var det mycket fokus i själva vineriet, det var mer fokuserat på flashiga prylar; nya teknik, ny utrustning, etc. Idag är det mer fokus på druvornas kvalitet, att läsa av och känna sin vingård, man forskar rejält i vilka lägen som är de bästa. Egentligen är det inga konstigheter, det är så Lapostolle alltid har arbetat; med att hitta de bästa lägen för att kunna göra kvalitativa viner.

Däremot har vinindustrin blivit en ”crowded place”, det finns fler producenter än för 20 år sedan och det har blivit mer kompetitivt. Det finns också en större mångfald av viner och det är en dynamisk industri som påverkar hur yngre generationer konsumerar vin.
Vinbranschen kan idag verka vara glamorös och romantiserad, men det är fortfarande jordbruk det handlar om och det är viktigt att inte fastna i en medioker produktion. 

Ni har precis påbörjat skörden, hur är årets frukt och hur tror du det kommer återspeglas i vinerna?
– Ja, vi har precis skördat syrah och grenache till våra roséviner och vi kommer förmodligen snart börja med merlot. Skörden började bra, vi har fått bra mängd frukt trots att hela Chile haft problem med torka ett tag.
2020 var ett torrt år och smått hetsigt år då vi fick skörda snabbt, på grund av vädret och läget i världen, men 2021 ser ut att bli tvärtom.

Vi har haft bra förutsättningar under våren. December var varmt, januari mild och så hade vi tre dagar då det regnat rejält. Efter det har det varit svalt, så mognaden har varit långsam men säker, som 2016 och 2018.
Det ser ut att bli en ”old world vintage”! Prognosen säger att det ska bli hett, men det ser inte ut att stämma. Vi påverkas ju också av effekterna från varma strömmen ”La Niña”, och vi har väntat och väntat men ”hon” kommer aldrig, haha.

På tal om klimatet, vilka är de största utmaningarna med klimatförändringarna?
– Vi måste anpassa oss, vara flexibla och kunna läsa av hur förhållanden ändras. Det är allt annat än vinproduktion från ett skrivbord, det är viktigt att vara därute i vingården och iaktta förändringarna. Det kan vara enorma skillnader på vinrankor och lägen som befinner sig endast ett par meter från varann.
I år fick vi arbeta en del med lövverket och bevattningen, förra året var exakt det motsatta.

Överhuvudtaget tror jag att man får ifrågasätta och fundera på vad det är man vill göra för vin, hitta nya vägar för det, kanske arbeta med andra druvsorter och sätt att bruka jorden. Vi odlar organiskt och biodynamiskt, vilket är en bra filosofi som passar oss och det vi vill göra.

Och den största utmaningen för chilensk vinproduktion?
– Vi är så oerhört bortskämda med fördelaktiga klimatförhållanden att det är för lätt att göra vin som är godkänt på alla punkter. Chile måste ta ett ytterligare steg och visa vad vi faktiskt kan göra.

Vilken druvsort anser du vara den knepigaste att jobba med?
– Pinot noir. Definitivt inte en enkel druva! Man måste verkligen fokusera när man ska arbeta med den. Merlot är inte heller särskilt lätt att jobba med, den kräver vissa förhållanden.

Och den minst knepiga att jobba med?
– Cabernet Sauvignon, den är pålitlig och visar väldigt tydligt åt vilket håll det går, om den blir fantastisk eller mindre bra.

Vad anser du om trenden med ”non intervention”-viner?
– Jag gillar dom, men föredrar att dricka dom unga och där de är producerade. Mitt största problem med dessa viner är att om vinet inte är stabiliserat blir det svårt att transportera det en längre sträcka och anlända i ”korrekt” skick.

Trenden är positiv på så sätt att det fokuserar på frukten, om man har bra frukt så behöver man inte tillsätta eller dra ifrån något, inget behöver korrigeras.  Vill man att ett vin ska uttrycka sitt ursprung så ska man såklart inte ”manipulera” det, men jag gillar inte när det blir extremt och man inte kan känna igen druvan i vinet.

Gracias Andrea! Nu ska jag skynda mig till Systembolaget!!!